Voine voine!!!

Vad jag är slut i huvet! (jag bjuder på den ;-) ) Är helt färdig när jag kommer hem. Jag fattar att människor blir utbrända av att jobba heltid...
Stressa ur sängen, stressa till jobbet,stressa på jobbet, stressa på lunchen, stressa till dagis, stressa hem till spisen, stressa i sig middagen, stressa barnen i säng, stressa sig ner i soffan en timme för att slutligen plana ut i sängen...stressad för att man ska hinna sova innan klockan ringer nästa morgon...
Hur orkar folk? Jag är HELT färdig efter en vecka!!! Kanske kommer man in i det så småningom och får lite rutin. Jag får hoppas på det. Annat var det när jag jobbade 80%. Oj vad bra jag hade det då, fast då uppskattade jag inte det. + att lönen stank!! Men det var perfekt. Vid kvart över ett var min arbetsdag över och jag hade hela dagen på mig, ingen stress så långt ögat kunde nå. Sakta mak till dagis för att hämta barnen. Cruisade hem för att laga en himmelsk 3-rätters middag med kandelaber på bordet och klassisk musik i bakgrunden. Barnen åt sop-rent på tallrikarna och tackade för den utsökta oxfilén (med hemgjorda bean till). När Thomas tog hand om disken sjönk jag ner i ett varmt skumbad och låg och drog i timmar. Ingen stress, bara luuugnt och skööönt...eller minns jag fel nu?! Var det så att jag hade precis lika ont om tid då?? Jaa, det var nog kanske så.
Det gäller nog att jag lär mig planera lite bättre och bli varm i kläderna, nej nu ska jag stressa barnen isäng!